flickantrasig

Jag har haft oturen att aldrig hamna på sjukhus efter hans slag emot mig. Otur för att då kanske det skulle kommit fram vad som hänt. Då kanske någon skulle tatt tag i det, i mig, hjälpt mig.

Vi hade som sagt gjort slut, och detta var ju inte första gången i vår historia som det hade tatt slut. Så mina kompisar i skolan var vana vid att vi pendla fram och tillbaka. En vän började ana att något var riktigt fel, för hon hade hört våra telefon samtal hon kunde inte förstå hur vi kunde säga såna saker till varandra och sen bara vara vänner igen, hon förstod att han måste ha en hållhake på mig.

Vi köpte cigg nere i stan, hon frågade, äntligen frågade någon, en person kollade mig i ögonen och frågade mig, Slår han dig? Då brast det, det brast och jag var helt knäckt. Jag kunde inte hålla mig det bubblade upp och jag berättade. Hon skulle vara min räddning, hon räddade mig ifrån honom.

Detta var ett år sedan. Fick senast i veckan ett mail ifrån honom "Vad fan är de du säger? att ja skulle ha snackat om dig ? ej hål inte på nu ***! skapa inte mer problem en vad du redan har! ger dig denna sista varningen !"

Detta var efter han smsat mig och skrivit till en kompis hur mkt han saknade mig.

Jag bad honom vänligt i ett sms att snälla bara låt mig va, glöm mig.

Tomma hot är hans sätt, det är det han håller på med, det är hans metod.

Att han fortsätter dyka upp i mitt liv gör att man drömmer, har mardrömmar om honom varje natt, natten till igår drömde jag så hemskt att jag vakna av att jag grät.